Bonjour, ma douce étoile du matin ! Här är en liten pinsam historia som hände mig när jag var sååå ung. Det var en gång en ung ung pojke...moi. Hey, jag har rätt att vara lite egocentrisk ibland, eller hur ? Jag ochmina föräldrar var inbjudna att äta middag med vänner som ägde en vingård i närheten av St Emilion (c:a 45 kilometer Bordeaux).

                             

Det fanns en gigantisk hund där, den var så hög som två våningar. Okej, allt verkar så stor när man är barn, inte sant ? Den såg ut som en nalle och var för söt. Jag lekte med hunden när mamma bad mig att komma till bordet för att äta soppa. Så stod jag upp och...bang ! Jag slog huvudet mot "tureen" (waza) och spillde soppa på golvet. Aj aj aj, mitt huvud ! Jag skämdes så och grät alla tårar från min kropp, förstås. Alla andra skrattade. Däremot var det mitt fel om alla gäster inte kunde äta soppa den kvällen. Varje gång jag träffade dem, de aldrig glömde att påminna mig om det här smärtsamma minnet och mitt ansikte blev rött...

Je te souhaite une belle journée, ma merveilleuse petite muse - Miłego dnia, Aniołeczek !