Jag gick på gatan bland folk, anonyma spektra utan ansikten. Trots solen kände jag bara den isiga bett av förtvivlan







...Ensam...






                                      Jag har insett att jag var den enda som kunde höra...mitt hjärta att gråta.

Ingen hör snyftningar från mitt hjärta.
Ingen kan se tårarna av sorg från mitt hjärta.

---