Złudzenie ...

~ Hemm~

Hehe... Ibland kan man ju undra om det är "verkligheten" eller drömmarna som är verkliga på riktigt? We don't know that one, eh? One can not tell.



Nu ska jag slänga mig i sängen, har haft en heldag med nonstop prat och springande mellan olika ställen (förutom när jag var hos frisören, då. Och på flyget. Fast då jobbade jag). Imorgon är det dags för kurs igen. Dios mio, hoppas att det inte blir lika tråkigt som det hotade med att det skulle bli förra gången... Ciao!

En hel dag när solen aldrig går till sängs är inte verkligheten. En natt utan stjärnor men med solen är inte verklig. Jag känner inte andra sak. Jag försöker att kolla bloggar med bilder på Stockholm och jag spelar att gissa gator, byggnader, kvarter. För att inte glômma, du vet.



Din kursdag blir inte tråkig lika förra gången darför att dina kolleger och du pratar om ditt hår och fashion - hela dagen. De har sagt säkerligen : "Åh, vad du är ful, Casia ! Du ser ut som en häxa med ditt ljushår nu." Jag skriver det eftersom du inte gillar när jag säger annat något. Själv hatar jag komplimanger som kommer från min familj, vänner eller något människa. God simning ! ;-)

Verkligheten är flexibel, tror jag. Vi ser den på ett sätt, men det är inte säkert att den är på det viset (bara för att vi ser den så med våra ögon). Men det får man nog avhandla med mr God när man klivit över till andra sidan, hehe.



Idag var det faktiskt rätt intressant på kursen. Mycket prat om lagar and stuff, som jag ju gillar. Då kan man diskutera på ett helt annat sätt. Duktiga "lärare", också.



Eftersom jag inte känner mina "klasskamrater" så pratar jag inte så mycket privat med dem. Jag brukar springa ut på lunchen och fixa en massa ärenden på stan (idag fixade jag en ny Iphone, hehe) eller gå en promenad. Så det blir inte mycket "kompis"snack.



Nu har jag suttit med fackliga ärenden i ett par timmar, avslutat ett Fresh Prince-jobb och ska snart stupa i säng. Var uppe 5.30 imorse och joggade i nästan 1,5h så att jag skulle hinna få in träningen. Manana same same.



Ha en lovely kväll, Froggie!

Du är olik mig. Jag pratar även om jag känner inte och gör det nästan varjz dag med människor på gatan, affären, osv..., även i Stockholm. En dag, jag satt på en bänk på kajen i Norr Mälarstrand framför Kungsholmstorg, tror jag (det finns en bensinstation: preem men jag Är inte säker; inte långt från Orangeriet). Efter en promenad på Norr Mälarstrands strandpromenad, du vet. En svensk man satt på en närliggande bänk och gissade att jag var en fransman, på grund av min mössa. Så pratade han på engelska (lite svenska) med mig även om jag ville inte prata med. "Livet är inte bra här (i Sverige). För (många) kompromisser i jobbet, och med kvinnor i synnerhet, bla bla bla" sa han. Tur sin telefon ringde. Jag tog tillfället i akt att fly från honom, I confess.



Wow, du har en ny iPhone. Och moi, jag har fortfarande min (personliga) telefon att köpte på dinosauriernas tid. Om du joggar under nittio minuter så vill du delta på halvmaraton i Stklm också, eh? ;-) Vi ska göra det tillsammans och jag glômmer inte flaskan vitt vin, förstås, haha. Det är bara för att få mer energi.



Mycket solig och värme här (30 grader just nu) och i natten också trots den öppna fönster (mitt huvud var överhettad igår kv¨ll). Men det är bättre än regnet, inte sant? Pa pa.