Hela mitt liv träffade jag några personer som ville bli min vän för att få något av mig (en tjänst, att träffa några "speciella" personer ibland...). Jag kallar dessa folk : parasiter. De är idioter. Jag är olika min far : detta betyder att de får ingenting från mig (bara snälla personer). Jag är inte en naiv person, men det förstår de absolut inte. Ingenting !!! Tyvärr en del forsätter...För att vara riktigt ärlig, det är ett spel för mig att se vad dessa människor är villiga att göra för att få vad de vill. Jag tycker det är så motbjudande. De har ingen värdighet.

Det är därför jag hatar att prata om mig själv. Människor ändrar sina inställning när vet vissa saker om mig(avundsjuka, opportunist...). Herregud, jag är sååå trött av grund på dessa människor. Tur att jag har mina föräldrar, min kära lillasyster och vänner i kören som är vänner för livet : Pierre och Agnès (paret som älskar gospel), Marie-Christine som är lika galen än mig, Christine som alltid blir arg på grund av mig (men det är hennes fel om jag går till sängs omkring 23h00-00h00 nästan varje fredagskväll - vi pratar många om ditt och datt : blablabla, blablalba...). Det har ingen betydelse om en del inte accepterar mig för att jag har några hemligheter : de är inte vänner...jag bruker det :-)

Jag är vad jag är...vilken chans !

Stars, kändisar...Jag har träffat kändisar i mitt liv. Jag vet inte om det är en möjlighet eller en förbannelse : sanningen att säga, de är riktigt ointressanta...

Föredrar "vanliga människor" till kändisar.

I dag, ingenting förändras...ingenting....

Bara ett leende för goda personer :-)

Basta



"Life was like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."